http://www.xn--hgman-jua.se

Vilken natt! Ovanan att sova ute samt ihärdiga myggor gjorde att jag sov i omgångar. Det var även lite kyligt så jag steg upp tidigt för att göra frukost och förbereda min för dagens utmaningar. Det var lite ostadigt väder med regnet hängande i luften.

I höjd med sjön Ljusnarn började det blåsa och det föll mikroskopiska regndroppar som yrde i luften. Jag gick och grämde mig över att detta kanske skulle bli dagens väder. Men efter en stund klarnade det upp och blev med ens ett behagligt vandringsväder. Vid Stjärnfors hade jag tänkt fylla på vatten och ta en kopp kaffe och käka en bulle. Men cafét var inte öppet så tidigt. Jag hade 2 liter dricksvatten i ryggan så jag trodde jag skulle klara mig till Nyberget om jag kokade sjövatten.

Men etapp 3 visade sig vara en riktig utmaning. Till en början ringlar sig leden via oändliga skogsstigar över starkt kuperad terräng. Man får gå över stock och sten genom lummiga blåbärssnår. Med en tung rygga så frestar det på rejält. Jag hade som mål att ta mig upp till Mackarsberg där jag skulle logga en geocache samt äta lunch. På vägen upp träffade jag en familj som plockade blåbär. Efter det fick jag slita ont för att komma upp på berget, men det var det värt. Från tornet fick jag en underbar utsikt över Ljusnarn.

Efter lunch hade jag bara 1/2 liter vatten kvar. Jag tänkte att detta går aldrig för det började bli riktigt soligt och svetten lackade i pannan. Alldeles nedanför Mackarsberg passerade jag ett hus och till min glädje var det folk där. Jag lommade in på gården och frågade om jag kunde fylla mina vattenflaskor, och det fick jag. Jag frågade om den fortsatta terrängen, och mannen sa att det gick lite upp och ner. Han tyckte att jag vid Kroktjärn kunde ta vägen till Nyberget istället för Slöjdarkullen. Så här i efterhand inser jag hans välvilja för resten av sträckan kom att innebära en riktig fysisk utmaning. Jag tyckte att jag gick uppför mest hela tiden.

Jag gick inte hela tiden utan stannade ungefär en gång per timma för att dricka vatten och sträcka lite på mig. Dessutom tog jag av kängorna för att lufta fötterna. På så sätt klarade jag att gå längre sträckor utan att för den skull bli helt utmattad.

Vid Nyberg åt jag middag, och satt en stund vid ett par stockholmare som tältat vid vindskyddet i en vecka. Därefter gick jag upp till vandrarhemmet för att fylla på vatten, och få lite tips om bra tältplatser. Jag kunde gå utmed Gränssjön och slå läger vid en liten avtagsväg. Sedan berättade föreståndaren att de grå jyckarna skulle jag inte fästa någon tanke på. Jag såg frågande på honom och då förtydligade han: Vargarna. Ja de rev en älg nere vid korsningen i våras, men de är nog inte kvar längre. De rör sig över stora områden allt eftersom bytet flyttar sig. Dessutom trodde han inte att de var intresserade av tältare.

Jag hittade tältplatsen där jag reste mitt tält. Det var en fantastiskt fin plats vid sjön där jag kunde gå och tvätta av mig och sitta och njuta. Efter maten somnade jag gott.