http://www.xn--hgman-jua.se

Fredag 15 okt, 2010 @ 13:30
GPS-pos: N59° 12.011′ | E014° 32.355′ | Alt: 146 M

I förhoppning att skrämma ut vilda djur som kunde tänkas ligga gömda i grottan så kastade jag in en sten. Jag hörde hur den studsade mot klipporna några gånger. Ljudet ekade bort utan att någon grävling störtade ut ur grottan. I pannlampans sken letade jag mig in i mörkret.

Med en rejäl avstickare från Bergslagsledens etapp 13 nås jättebergsgrottorna via mindre grusvägar. Sista biten tar man stigen genom en fantastisk skog. Sedan gammalt kallas trakten för Fasaskogen, men naturreservatet är allt annat än fasansfullt. Skogen kan snarast beskrivas som en trolsk sagoskog, med skäggiga granar. Enligt sägen bodde här jätten Diger, ett gammalsvenskt ord som betyder stor. Jättens namn lär ha givit namn åt Degerfors som ligger ca 7 km nordväst om berget.

Det östliga partiet av Jättebergen är det mest dramatiska med uppsprucken berggrund, block som lutar mot varandra och lodräta blocksidor. Här hittar man Jättebergsgrottan med sammanlagt 80 meter gångar. Grottorna har ljusgluggar lite här och där, men det är bäst att vara utrustad med ficklampa och oömma kläder.

Största utmaningen med att logga GC1G7Q2">I Karsbogrottans mörker var att via Bergslagsleden vandra den knappt 2 kilometer långa återvändsleden. Det blev en välbehövlig vila när jag kom fram. Att hitta cachen var inte speciellt svårt. Före mig hade en förskoleklass från Svartå varit, och alla ungar hade skrivit i loggboken. Vad kul! De hade säkert en oförglömlig utflykt med skattjakt.