Vandrade södra Ekoparken i Kilsbergen

09
Maj
2010

Nu skulle det äntligen bli av. Jag skulle vandra Södra Ekoparksleden som jag lagt upp genom att kombinera diverse markerade vandringsleder i Sveaskogs Ekopark i Kilsbergen. Jag började redan i höstas att reka passager mellan leder, och fick ihop min rundslinga. Efter det att jag varit på simskolan med dottern så bar det av. Det fick bli ensamvandring denna gång.

En spelande tjäder ändrade mina planer om vilket håll jag skulle gå åt så jag började med att vandra utmed Göljebäcken som slingrar sig genom skogen. Bäcken forsar bland stenar för att sedan porla i lugnare partier där man kan höra vindens sus i träden, och fåglars kvitter. Det är ett härligt avsnitt av Göljestigen. Faktiskt det bästa.

 

Därefter gjorde jag en avstickare mot Göljan för att där logga en geocache. Sedan vandrade jag tillbaka, och upp mot Hällsjön för en första paus. Jag läser lite i pilgrimsboken och hittar ett mantra för resten av vandringen. Det finns inte en människa i skogen, men känner mig inte ensam. Alla djur, och jag känner mig upprymd efter min korta andakt.

Efter det vandrar jag upp mot norra sidan av Stora Gårdsjön. På vägen passerar jag en trästaty som står där Jakobstorpet en gång låg. Jag antar att den föreställer Jakob Jonsson som var torpets siste brukare fram till 1899. Det står så på en liten plakett invid platsen. Lite lustigt med en statyett där mitt ute i skogen. Utmed Stora Gårdsjön vandrar jag ett stycke på en mindre skogsväg för att sedan vika av in i skogen mot Rysstorget.

Vandringen fortsätter utmed Fågelmossen, och det doftar ljuvligt. Fast det är ganska blött. Där kommer jag fram till ett område med ett antal träd som har en kraftig böj nästan nere vid roten. Märkligt. Sedan ska jag egentligen korsa grusvägen för att ta mig in till Trolldalen norrifrån, men jag tar en avstickare mot Rysstorget för att logga en avsides geocache. Passerar då Spyrse stenar som är ett antal flyttblock. Där kan man också se ett inhägnat hus och några mystiska ventilationsrör som sticker upp ur marken. Kan det vara någon gammal gruva?

Tillbaka mot Trolldalen. Det sägs att en bild säger mer än 1000 ord, och här skulle det bli och här krävs många bilder för alla intryck. Vilket landskap! Jag har tidigare vandrat ovanför bäcken, men nu för att ta sig till en speciell geocache så krävs vandring i Trolldalen. Detta slår allt. Branta stup, uråldriga träd, porlande bäck, svallis på bergväggarna här finns allt. Fast det är rätt jobbigt att ta sig fram, men det fick ta den tid det tog.

Sedan gick jag vidare mot Tomasboda. Nu följer många uppförsbackar så det ger riktigt bra träning. Jag väljer sommarleden, och det visar sig vara ett bra val. Jag passar på att ta en avstickare till Tomasbodahöjden, högsta punkten i Kilsbergen, som ligger 298 meter över havet. Förutom en mätpunkt som är skyddad enligt lag finns här inte mycket att se. Träden är höga så det ger ingen utsikt alls. Jag hör det braka rejält i skogen, och tankarna jag hade med den galna tjädern far genom huvudet. Vad ska komma fram ur skogen nu? Men djuret försvinner utan att jag ser det.

Naturligtvis börjar det småregna så jag skyndar vidare mot Tomasboda. Det blir inte så mycket strövande där uppe, men jag passar på att besöka vandrarkapellet som uppfördes år 2009. Ett fint bygge där man kan tända ett ljus och stilla sig för eftertanke. Även ett utmärkt skydd mot regnet. Efter det skyndar jag vidare.

Nästa anhalt blir Skansberget, och därefter Vargkitteln. Eftersom regnet tilltar så stannar jag inte utan går upp mot Bergslagsleden. Här följer en riktigt stenig uppförsbacke mot Lövbrickan. Här har man vid klart väder en fin utsikt över Närkeslätten, men idag såg man inte mycket. Det bara regnade. Jag skyndar vidare och kommer efter några kilometer ner till Göljestigen. Jag vandrar utmed grusvägen mot Klapperstensfältet. Nu ska jag passera bron som jag inte fick passera för tjädern. Men den hade nog gått vidare för jag såg inte till den. Jag hade utrustat mig med en vandringskäpp att mota vilda djur med, men jag behövde aldrig använda den.

Den här vandringen har varit fantastisk. Med reträtt från spelgalen tjäder inräknat vandrade jag totalt 22 km med medelhastigheten 3 km/h. Det blev en del avstickare, men det hade jag räknat med. Nästa gång ska jag gå motsatt håll, och passa på att utforska Tomasboda för där finns mycket att se.


There are no comments yet, add one below.

Leave a Comment


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>



Go to the top of the page