http://www.xn--hgman-jua.se

Efter att ha tillbringat tre kvart på en välfylld buss klev jag av vid motorvägen i Finnerödja. Nu stundade en veckas vandring runt sjön Skagern. Jag visste egentligen ingenting om vandringsleden. Veckan innan hade jag från turistbyrån beställt en färdguide med karta, men jag hann aldrig få den. Det jag hade var en utskrift av kartan som ligger på Internet, samt att jag skulle följa vit/blå markering längs vägen.

Jag går längs landsvägen mot Skagersholm. Ett potpurri av ljuvliga dofter från blommande ängar och mogna smultron blandas med en mättad doft av ladugård. Jag möter välfyllda turistbussar, tanter med hundar, pappor med barnvagnar och glad lokalbefolkning som hälsar glatt och undrar vart jag är på väg. Det undrar jag också, men berättar inlevelsefullt om den vandring jag ska göra.

En tidig sinnesbild för en vecka vid Skagern var att jag skulle sitta vid klipporna och fiska. Efter att ha frågat mig fram om fiskekort kommer jag snart till Yngve vid Deldenäs. En trevlig gammal man som undrade om jag verkligen ville betala för att fiska från land. Det kostade 150 kronor för en vecka som vi kom överens om var riktigt prisvärt. Det fanns även kartor över Skagern, men det var skam att vika dem då ett exemplar kostade 40 kronor. Istället plussade Yngve på med en gammal vikt folder där vandringsleden markerats.

Klockan passerade halv fem och hungern började göra sig påmind. Jag fortsatte min vandring och efter 1 kilometer kom jag till en omarkerad avtagsväg ner mot sjön. Jag gick ner och snart öppnade sig en glänta

där någon ställt i ordning en otroligt fridsam båtplats. Där fanns eldstad, bord och en fin plats där jag kunde resa mitt tält. Jag fann för gott att slå läger för natten.

Nu sitter jag på en klippa och ser ut över Skagern. Det är långt över till andra sidan. Det drar in en ljum sommarvind som får vattnet att klucka behagligt mellan klappret invid land. Från skogen hörs fåglars kvitter. Vilken kväll!

Avslutar dagen med fiske. Jag har inte kastat många kast förrän jag har något stort på kroken. Det stretar och drar. Jag ser hur det blänker till under vattenytan och känner hur fisken rycker sig fri. Ivrigt gör jag några fler kast, och det hugger igen. Jag landar snart en fin gädda på dryga två kilo. Och den är alldeles för stor för mig att äta så jag tar upp den och låter mig fotograferas. Därefter sätter jag tillbaka gäddan i vattnet.